Jakobn

Den senaste månaden har varit mycket stress och press innan jul och annat kul.
Det har varit högskoleansökningar, platser dit och platser hit.
praktiska frågeställningar och en fin jul hemma hos min älskade familj hemma på Gotland.

I all hast köpte jag en resa till Usa.
Det var så mycket att fixa och ordna inför vårens studier så jag hade nästan glömt att jag skulle fara.
Och nu sitter jag här på ett bekvämt tåg påväg från Chicago till St Louis.

Tänkte skriva några gånger i bloggen vad jag har gjort eller gör på resan.

Jag åkte från sverige 04:45 med en taxi till landvetter. jag vågade inte gå och lägga mig på natten till
idag, var rädd att inte vakna i tid.

Som vanligt packade jag hysteriskt. Eller denna gång var det lite lugnare då Jimmy och Towe var hemma hos mig
och åt mat och hjälpte mig titta över packningen.
När mina vänner hade gått och packningen var gjord kändes det som dagen innan julafton igen.
trött men uppe i varv satte jag mig i soffan med gustavs hemmagjorda glögg som jag fått tidigare under
dagen.
Den söver ner mig i soffan och två timmar sömn innfinner sig på lars kaggsgatan 35 g.

Taxichauffören som hämtar upp mig är klyshigt glad och lite väl göteborgscheck för klockan 05.
Medans jag sitter och tänker på terrorister och självmordsbombare maler han på
om sina teorier om naturkatastrofer, blålera, Tuveraset och om hur man bör
flytta hela Göteborg innan det är för sent.

Flygresan till London går bra. Jag somnar innan planet är i luften.
Vaknar någon gång i mitten av resan och fyller på
öknen jag har i munnen med lite vatten.

Väl ombord på planet från heathrow fascineras jag av förstaklass avdelningen. flygstolarna är stora som fåtöljer.
Min egen matematik blir att alla rika människor är extra feta och bajsar så äckligt så de behöver en egen toa.
Jag siter längst bak i flyget med djuren och fångarna som ska till Alcatraz. Nej inte riktigt,
min plats är riktigt trevlig. Såpass trevlig att jag somnar innan planet lyft, igen.

Senare under resan pratar jag med en mycket trevlig men oupplyst man.
Han berättar för mig om hur trevligt Sverige verkar vara, att det är kul att vi har en tunnel
till England och att han alltid velat se Eiffel tornet.

Avstigningen går bra och när jag ska komma in i landet hamnar jag i ett underligt "regular question" förhör.
Mannen som förmodligen fick nobben från amerikanska armen pågrund av för hög testestoronhalt frågar vart jag ska bo.
vad jag ska göra, om jag har några djur i väskan.? Hade det inte varit för den konstiga djurfrågan skulle jag trott
att han ville bjuda ut mig på en deijt.
Jag får sen sätta alla mina fingrar mot en grön apparat som läser av mina
fingeravtryck. Känns lite kränkande att gå med på det utan att veta vad det används till eller hur informationen det lagras.
Visst det är ingen big deal egentligen men ändå.
Som tur är hittade dem inte den lilla självmordsbombarfamiljen från Syrien som jag gömt i handbagaget.

Inte ett bra sätt att välkommna en på ett flygplats, tyvärr.

På terminal 2 ska jag möta upp en kille som heter Christian.
Han är min amerikanska vän Morgans bästa kompis.

Helt absurt att ta ett tåg som är stor som tuben i Stockholm till en annan terminal.
Där väntar han med en hemmagjord skylt som det står Jakob Norrby på. Sött.

Desto mer välkommnande är min nya vän och alla jag fått ögonkontakt med hitintills.
Ser man ut som en vilsen pojk från Idholmen på Gotland så frågar dem om man vill ha hjälp.
Jag fick en matsäck av Christian och hans pojkvän.
I påsen ligger "Twinkies", "Beef Jerkey" och "Cheez-it" kex.
Så nu här sitter jag här på ett tåg som om några timmar är i St Louis united station och äter mat med 7000 e-ämnen i.
Kram/Jake the snake